|  Söndag  |  18 januari  |  2026  |  v. 03  |  Namnsdag: Hilda, Hildur  |  

Skottår och skottdag

Skottår betyder att året har 366 dagar istället för 365 dagar. Den extra dagen, skottdagen, infaller 29 februari (före år 2000 var skottdagen 24 februari) vart fjärde år.

Ordet skott betyder "något som skjutits in".

Varför behövs skottdagen?

Lite förenklat kan man säga att ett år (årstidsår/tropiskt år) är tiden det tar för jorden att snurra ett varv runt solen. Medelvärdet för denna tid är 365 dygn, 5 timmar, 48 minuter, och 45 sekunder (365,2421875 dygn).

Utan skottåret så hade årstiderna förskjutits mer än 24 dagar under en period av 100 år. Detta hade alltså inneburit att under vissa längre återkommande tidsperioder hade midsommarafton firats med vinter-väder (meteorologisk vinter) och julafton hade vi firat med strålande sol och 25°C! För att undvika denna förskjutning av årstiderna så har vi alltså en extra skottdag i kalendern vart fjärde år (för år som är jämnt delbara med 4).

Undantag för skottår

Ovan beskrevs att skottår inträffar vart fjärde år, dvs för år som är jämnt delbara med 4. Denna regel stämmer nästan alltid och stämmer för alla kommande år fram till år 2100, men det finns alltså några undantag.

Om ett årstidsår hade varit exakt 365,25 dygn så hade regeln om att skottår inträffar vart fjärde år alltid varit sann. Ett årstidsår är däremot inte exakt 365,25 dygn utan det är 365,2421875 dygn vilket gör att det finns några undantag för vilka år som skottdagen infaller.

År som är jämnt delbara med 100 (t.ex. 1700, 1800, 1900 osv) men inte jämnt delbara med 400 är inte skottår, trots att de är jämnt delbara med 4.

Till exempel så var år 1900 inte ett skottår då det är jämnt delbart med 100 men inte jämnt delbart med 400. År 2000 var däremot ett skottår trots att det är jämnt delbart med 100 men skottår pga att det också är jämnt delbart med 400.